Opinionsundersökningar visar människors ställningstaganden i olika sakfrågor och hur de vill kanalisera sin livsstil eller åsikt, exempelvis vilken partisympati de hyser för tillfället. Hur har mätningarna vuxit fram och tagit form? Vad finns det för olika sätt att samla in data och mäta opinion på? Hur görs urvalen? Vad är intervjuareffekt? Dan Hedlin, professor i statistik, svarar.
Fascismen. Hur växte den fram? Vad definierar den? Hur ser det fascistiska resonemanget ut, d.v.s. vad förespråkar den och vad är reagerar den emot? Forskningen är tydligen inte helt enig om dess innebörd, men Vera Maria Olsson axlar den digra uppgiften att förklara.
Rättvisa, jämlikhet och resursfördelning är centrala i den politiska filosofen GA ”Jerry” Cohens teoretiska arv. Med verk som "If You're an Egalitarian, How Come You're So Rich?" blåste han in ny luft och en gnutta kontrovers i de rättviseanknutna tankeväxlingarna, innanför som utanför de akademiska fästena. Han var medgrundare och medlem i sällskapet Septembergruppen, som bestod av samhällsforskare med intresse för analytisk marxism. Om man vill höra Cohen utveckla sina idéer själv, så tipsar Aning om att han innan sin bortgång medverkade i podcasten Philosophy Bites.
Det tyska förbundsdagsvalet hålls den 24 september 2017. Andreas Bågenholm, doktor i statsvetenskap och lektor vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, går igenom vad som röstas fram och av vem, valsystemets framväxt samt styrkor och svagheter, partilandskapet samt rollskillnaden mellan president och kansler.
En tjänstemans uppgift är att att verkställa politiska beslut och med det implementera de principer som ligger till grund för dem. Hur sker det? Jenny Madestam är doktor i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning. Hon svarar på frågan och går igenom teorier knutna till offentlig förvaltning, Lennart Lundkvist, begreppet offentligt etos, samt något kort om New Public Management.
Vad är platt skatt? Hur skulle ett införande av det se ut i Sverige? Har det prövats i andra länder? Vad är dess fördelar respektive nackdelar? Vilka är vinnare och förlorare i en övergång till platt skatt? Jacob Lundberg svarar. Han är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och chefsekonom på tankesmedjan Timbro. Jacobs inriktning är offentlig ekonomi i allmänhet och skatter och ojämlikhet i synnerhet. Vi berör även finanskriser, ekonomisk effektivitet och rättvisa, samt skatteförändringars beteendepåverkan.
Den klassiska höger-vänster-skalan i politiska uppfattningar har länge dominerat samhällsvetenskaplig diskussion och verkstad, men statsvetare har påpekat att den brister i variationsbeskrivning. Höger-vänster-indelningen har dessutom vuxit fram med historiska, samhälleliga skeenden som nu kränger över i omdaningar, varför fler dimensioner införts och skapat ny klassificering, såsom GAL-TAN. Vad står den för? Hur uppkom den? Hur kontrasterar den mot den välkända vänster-högerskalan? Vad har den för styrkor och svagheter? Vilken väljartyp definierar sig enligt spektrats olika steg? Nämnda statsvetare: Ronald Inglehart, Liesbet Hooghe.
Från ett historiskt år noll till idag. Den övergripande storetiketten liberalism bryts ner i förgreningar och exemplifieras med sakfrågeskiljelinjer. En genomgång av tongivande namn, grundläggande principer, människosyn och samhällsvision.
Från Aristoteles till Kurt Johannesson - ett avsnitt som innehåller såväl en teoretisk introduktion och genomgång av retorikens historia, från klassisk till modern, som handfasta tips hur man blir en skicklig retoriker, samt vad man ska lyssna efter hos någon som verkar använda sig av övertygelsekonstens verktyg.
Ett avsnitt i gränslandet mellan mediepåverkan, politisk kommunikation och social kognition. Hur påverkar långvarig användning av sociala medier människors världsbild? Vad är filterbubblor, selektiv exponering, ekokammare och confirmation bias? Hur bör man värdera nyheter? Medieforskaren Peter Dahlgren svarar.
90-talets digitala revolution medförde en total genomsyrning av medieteknologi i samhället och därmed en omdaning av rådande maktstrukturer, menar Jan Söderqvist och Alexander Bard, framtidsfilosofer och författare till verken Nätokraterna, Det globala imperiet, Kroppsmaskinerna och Synteism. Söderqvist förklarar teorin bakom nätokratin, digital darwinism, informationsförorening, nya tidens maktvillkor och kunskapsvärdering, siandets uppfyllelse och teoretiskt mothugg från Slavoj Žižek. Nämnda filosofer: Gilles Deleuze, Pierre Lévy, Neil Postman och Marshall McLuhan.
Argumentationsfelen personangrepp/ad hominem, halmgubbe, cherry picking, auktoritetsargument/appeal to authority, ad populum, cum hoc ergo propter hoc och vanliga logiska felslut förklaras kärnfullt och med exempel.
Vad är argumentationsanalys? Vad är ett bra argument? Hur byggs en hållbar argumentation? Sara Packalén är doktor i teoretisk filosofi och står för svaren i det här avsnittet som innehåller en teoretisk inkörsport till ämnet, några grundläggande distinktioner (tes, under-/delargument, hållbarhet m.m.) och exempel. Dessutom berörs rationalitet, skillnaden argumentationsanalys-retorik och intuitivt tänkande inom slutledning.
Vad är religion? Bör den vara en privatsak? Kan ett kollektiv bestående av människor med kontrasterande ideologiska övertygelser samarbeta i samhällsbygget? Teologen Joel Halldorf redogör, utvecklar och problematiserar om religion och politiska kontrakt i detta elfte avsnitt. Han resonerar kring pluralism, sekularisering, religionsfrihet och vägen till demokrati. Dessutom berörs ansvar och skam i religiöst kodade konflikter och rättvisekamper förda av religiöst övertygade människor. Med mera.
Ett upplysande avsnitt om humanism med författaren, debattören och föreläsaren Christer Sturmark, som också är ordförande för Humanisterna Sverige, en förening vars syfte är att arbeta för ett sekulärt samhälle och kritiskt tänkande. Det pratas således även viss sekularisering och vi tar vägen via namn som Bertrand Russel, Rebecca Goldstein och Steven Pinker.
Professor Svante Linusson förklarar den matematiska modellen bakom mandatfördelningen i det svenska valsystemet genom att redogöra för uddatalsmetoden och jämkade uddatalsmetoden. Dessutom förklarar han hur det nuvarande valsystemet kompletteras från och med valet 2018.
Det här avsnittet spårar den politiska maktens uttryck i olika demokratiska modellers institutionsbygge, koaliationsbildningsförfarande och syn på ansvarsutkrävande. Den nederländske statsvetaren Arend Lijphart kategoriserar demokratier i Westminstermodellen, även kallad majoritetsmodellen, och konsensusmodellen, även kallad konsociationell demokrati. Den sistnämnda är att föredra, enligt honom. Varför? Jonas Hinnfors går igenom Lijpharts argument, de olika modellernas kännetecken samt kritik han bemött och delat ut. Det var lite tjall med ljudet vid inspelning och redigering, ber om ursäkt för det, men lyssna såklart ändå, för det här avsnittet är en smakrik kunskapskaramell.
Professor emeritus Sven-Eric Liedman redogör övergripande för det marxska tankegodset och de marxistiska idéerna. Vilken människosyn kännetecknar marxismen? Hur menar marxister att samhället bör organiseras? När uppstod teorin? Vad har den mött för kritik? Vilken kritik riktar den till kontrasterande uppfattningar?
Jouni Reinikainen undervisar i politisk teori på Stockholms universitet och går i det här avsnittet igenom den irländske filosofen och politiske teoretikern Philip Pettits demokratimodell och hans samhällssyn och tankar om negativ och positiv frihet, rättssäkerhet, konstitutionalism, lagar, dominans, medborgarlön m.m.
Valen är de största återkommande kollektiva eventen som äger rum i samhället. Valforskningsresultat är inte bara en indikator på väljarmobilisering, partipreferenser och opinionsbildning, det är också ett sätt att ta pulsen på demokratin. Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning. Han är verksam vid Göteborgs universitet, är föreståndare för SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) och leder det svenska valforskningsprogrammet. I avsnittet förklarar han hur den svenska valforskningen till och vilka förändringar som har skett i det svenska röstningslandskapet sedan den svenska valforskningen etablerades på 1950-talet. Bland annat.
En genomgång av Amerikas förenta staters valsystem. Merrick Tabor, verksam vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, orienterar lyssnaren genom maktinstitutionernas funktioner, befogenheter och valprocesser.
Vad avses med begreppen stat, nation, etnicitet och medborgarskap? Vad fyller de för funktion? Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap, expert på nationalism, integrationsfrågor och europeisk politik, krönikor samt förlagschef på tankesmedjan Timbro, förklarar och exemplifierar. I vanlig ordning avslutas avsnittet med rekommenderad förkovran och tips på hur man kan följa Andreas arbete.
John Björkman, docent vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, ringar in konservatismens innebörd genom en genomgång av dess ursprung och historia, några centralgestalter, principer, människosyn, samhällsvision och kritik den bemött.
En koncis genomgång av den politiska filosofen John Rawls teori om rättvisa med Göran Duus-Otterström, docent vid Göteborgs universitet.