Info

Aning

Crashcourse i statsvetenskap. Kompakta avsnitt inom praktisk och teoretisk politik med upplägget redogörelse för ämne, kritikdel och avslutande förkovringstips.
RSS Feed
Aning
2019
November
October
September
June
May
April
March
February


2018
December
November
October
September
July
June
May
April
March
February


2017
December
November
October
September
June
May
April
March


2016
October
July
June


2015
November
October
September


All Episodes
Archives
Now displaying: 2017
Dec 13, 2017

Detta oundvikliga, värdeladdade, stundtals svårinringade begrepp inom politisk diskussion reds ut av statsvetaren Lisa Pelling. Avsnittet innehåller ett historiskt avstamp, en definitionsredogörelse, genomgång kring det kontroversiella i jämlikhetsbegreppet och dagens utmaningar för implementering av det.

Nov 24, 2017

Ett avsnitt med en rejäl historisk tillbakablick mot slutet av 1500-talet och början av 1600-talet, då statsingenjören Johan Skytte levde och verkade. Det hävdas att han grundlade statsvetenskapen. Historikern David Lindén menar att Skyttes idéer har bäring än idag, framför allt inom utbildningspolitiken. 

Nov 13, 2017

Kärnfull genomgång av förfarandet när Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, slarvigt benämnt Storbritannien, går till val. Vilket statsskick råder? Vem får rösta? Vem röstas fram och till vilken maktinstans? Vad är kronans inflytande? Merrick Tabor svarar. Han undervisar i komparativ politik vid Stockholms universitet. 

Oct 25, 2017

Opinionsundersökningar visar människors ställningstaganden i olika sakfrågor och hur de vill kanalisera sin livsstil eller åsikt, exempelvis vilken partisympati de hyser för tillfället. Hur har mätningarna vuxit fram och tagit form? Vad finns det för olika sätt att samla in data och mäta opinion på? Hur görs urvalen? Vad är intervjuareffekt? Dan Hedlin, professor i statistik, svarar. 

Oct 10, 2017

Fascismen. Hur växte den fram? Vad definierar den? Hur ser det fascistiska resonemanget ut, d.v.s. vad förespråkar den och vad är reagerar den emot? Forskningen är tydligen inte helt enig om dess innebörd, men Vera Maria Olsson axlar den digra uppgiften att förklara.

Sep 25, 2017

Rättvisa, jämlikhet och resursfördelning är centrala i den politiska filosofen GA ”Jerry” Cohens teoretiska arv. Med verk som "If You're an Egalitarian, How Come You're So Rich?" blåste han in ny luft och en gnutta kontrovers i de rättviseanknutna tankeväxlingarna, innanför som utanför de akademiska fästena. Han var medgrundare och medlem i sällskapet Septembergruppen, som bestod av samhällsforskare med intresse för analytisk marxism. Om man vill höra Cohen utveckla sina idéer själv, så tipsar Aning om att han innan sin bortgång medverkade i podcasten Philosophy Bites.

Sep 14, 2017

Det tyska förbundsdagsvalet hålls den 24 september 2017. Andreas Bågenholm, doktor i statsvetenskap och lektor vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, går igenom vad som röstas fram och av vem, valsystemets framväxt samt styrkor och svagheter, partilandskapet samt rollskillnaden mellan president och kansler. 

Jun 19, 2017

En tjänstemans uppgift är att att verkställa politiska beslut och med det implementera de principer som ligger till grund för dem. Hur sker det? Jenny Madestam är doktor i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning. Hon svarar på frågan och går igenom teorier knutna till offentlig förvaltning, Lennart Lundkvist, begreppet offentligt etos, samt något kort om New Public Management.

Jun 6, 2017

Vad är platt skatt? Hur skulle ett införande av det se ut i Sverige? Har det prövats i andra länder? Vad är dess fördelar respektive nackdelar? Vilka är vinnare och förlorare i en övergång till platt skatt? Jacob Lundberg svarar. Han är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och chefsekonom på tankesmedjan Timbro. Jacobs inriktning är offentlig ekonomi i allmänhet och skatter och ojämlikhet i synnerhet. Vi berör även finanskriser, ekonomisk effektivitet och rättvisa, samt skatteförändringars beteendepåverkan.

May 25, 2017

Den klassiska höger-vänster-skalan i politiska uppfattningar har länge dominerat samhällsvetenskaplig diskussion och verkstad, men statsvetare har påpekat att den brister i variationsbeskrivning. Höger-vänster-indelningen har dessutom vuxit fram med historiska, samhälleliga skeenden som nu kränger över i omdaningar, varför fler dimensioner införts och skapat ny klassificering, såsom GAL-TAN. Vad står den för? Hur uppkom den? Hur kontrasterar den mot den välkända vänster-högerskalan? Vad har den för styrkor och svagheter? Vilken väljartyp definierar sig enligt spektrats olika steg? Nämnda statsvetare: Ronald Inglehart, Liesbet Hooghe.

May 13, 2017

Från ett historiskt år noll till idag. Den övergripande storetiketten liberalism bryts ner i förgreningar och exemplifieras med sakfrågeskiljelinjer. En genomgång av tongivande namn, grundläggande principer, människosyn och samhällsvision. 

May 3, 2017

Från Aristoteles till Kurt Johannesson - ett avsnitt som innehåller såväl en teoretisk introduktion och genomgång av retorikens historia, från klassisk till modern, som handfasta tips hur man blir en skicklig retoriker, samt vad man ska lyssna efter hos någon som verkar använda sig av övertygelsekonstens verktyg. 

Apr 26, 2017

Ett avsnitt i gränslandet mellan mediepåverkan, politisk kommunikation och social kognition. Hur påverkar långvarig användning av sociala medier människors världsbild? Vad är filterbubblor, selektiv exponering, ekokammare och confirmation bias? Hur bör man värdera nyheter? Medieforskaren Peter Dahlgren svarar.

Apr 19, 2017

90-talets digitala revolution medförde en total genomsyrning av medieteknologi i samhället och därmed en omdaning av rådande maktstrukturer, menar Jan Söderqvist och Alexander Bard, framtidsfilosofer och författare till verken Nätokraterna, Det globala imperiet, Kroppsmaskinerna och Synteism. Söderqvist förklarar teorin bakom nätokratin, digital darwinism, informationsförorening, nya tidens maktvillkor och kunskapsvärdering, siandets uppfyllelse och teoretiskt mothugg från Slavoj Žižek. Nämnda filosofer: Gilles Deleuze, Pierre Lévy, Neil Postman och Marshall McLuhan.

Apr 7, 2017

Argumentationsfelen personangrepp/ad hominem, halmgubbe, cherry picking, auktoritetsargument/appeal to authority, ad populum, cum hoc ergo propter hoc och vanliga logiska felslut förklaras kärnfullt och med exempel.

Mar 29, 2017

Vad är argumentationsanalys? Vad är ett bra argument? Hur byggs en hållbar argumentation? Sara Packalén är doktor i teoretisk filosofi och står för svaren i det här avsnittet som innehåller en teoretisk inkörsport till ämnet, några grundläggande distinktioner (tes, under-/delargument, hållbarhet m.m.) och exempel. Dessutom berörs rationalitet, skillnaden argumentationsanalys-retorik och intuitivt tänkande inom slutledning.

Mar 20, 2017

Vad är religion? Bör den vara en privatsak? Kan ett kollektiv bestående av människor med kontrasterande ideologiska övertygelser samarbeta i samhällsbygget? Teologen Joel Halldorf redogör, utvecklar och problematiserar om religion och politiska kontrakt i detta elfte avsnitt. Han resonerar kring pluralism, sekularisering, religionsfrihet och vägen till demokrati. Dessutom berörs ansvar och skam i religiöst kodade konflikter och rättvisekamper förda av religiöst övertygade människor. Med mera.

Mar 10, 2017

Ett upplysande avsnitt om humanism med författaren, debattören och föreläsaren Christer Sturmark, som också är ordförande för Humanisterna Sverige, en förening vars syfte är att arbeta för ett sekulärt samhälle och kritiskt tänkande. Det pratas således även viss sekularisering och vi tar vägen via namn som Bertrand Russel, Rebecca Goldstein och Steven Pinker.

1