Ett introducerande avsnitt till feminism genom ett deskriptivt, normativt och pragmatiskt påstående.
Hur maximerar man lycka? I Bentham, Mill, Singer och Sidgwicks moralfilosofiska trakter lotsar Tännsjö dig igenom den utilitaristiska hållningen. Är ideologin politiskt översättningsbar?
Ideologier utmanar varandra och utvecklar andra. Ett steg vidare från humanismen finns transhumanismen. Det är inte bara en ideologi, utan en värderingssamling, eller rörelse som förespråkar användandet av teknik för att förbättra människans villkor och egenskaper. Filosofen Karim Jebari förklarar dess innebörd.
Vad betyder queer? Vad ligger i begreppets historia? Hur ska det förstås, främst akademiskt, i dag? Vilka huvudgestalter har drivit queerteorins teoretiska utveckling? Professor Tiina Rosenberg vid Stockholms universitet förklarar.
När och hur bör så kallad tyst diplomati tillämpas? När har det lyckats? När har det misslyckats? Jan Eliasson svarar och berättar om sina medlingserfarenheter inom konfliktlösning. I över femtio år har han arbetat inom politik och internationella relationer. Han är före detta utrikesminister och kabinettssekreterare på UD och har varit FN:s vice generalsekreterare. Numer är han ordförande i SIPRI och verksam inom Eliasson Group.
Vad är autonomi? Är det synonymt med frihet? En filosofisk genomgång av beslutskapacitet. Hur förvärvas den? Hur formas olika handlingsvägar? Vad är frivillighet? Hur vet man att ens beslut är ens egna (autentiska)? Genomsegling hos bland andra Skinner, Locke, Juth, Beauchamp och Childress.
Hur vet man att demokrati råder? Vilka förutsättningar krävs för att demokratisk legitimitet ska säkerställas? Genomgång med professor Ludvig Beckman, med en oundviklig stopptur vid Robert Dahl och hans klassikerverk "Demokratin och dess antagonister".
Hur ska populism förstås - från vänsterflanken till högerhållet - ur ett historiskt och nutida perspektiv? Hur manifesteras den politiskt? Varför är det ett omtvistat begrepp? Docent Ann-Cathrine Jungar förklarar.
Den sociala dialogen i Sverige följde en lång, stundtals våldsam väg innan den landade i den konsensuskultur den svenska arbetsmarknaden är känd för idag. Några avgörande händelser ledde dit, varav en avgörande sådan är Saltsjöbadsavtalet, som slöts i december 1938 mellan LO och SAF. Samhällsvetaren Laila Abdallah berättar om dess framväxt, innehåll och resultat.
Vad har talmannen för roll och mandat? Det svenska talmansämbetets funktion har kritiserats gällande processen vid regeringsbildning - borde den göras tydligare?
Hur appellerar partier till olika samhällsgrupper? Ett avsnitt som tar avstamp i Weber och Duverger. Redogörelse för kaderpartier, masspartier, kartellpartier och catch-all-partier.
Hur fungerar det svenska valsystemet? Vad utmärker det från andra? Vilka partier, eller snarare listor, får presentera sig som valbara? Finns det några förändringar i det svenska valsystemet valåret 2018? Vilka mekanismer säkerställer representation? Hur har vi landat i de olika procentspärrarna? Statsvetaren Sofie Blombäck svarar.
Ett samtal om en lyckad bluff, snygga påhitt, lögn och kritiska inåtblickar. En president twittrar ofta om det, en annan lagstiftar mot det. Vad är fake news? Vilka källkritiska principer bör man tillämpa i sin informationsinhämtning? Journalisten och poddaren Jack Werner förklarar.
Eftersom det inte finns någon internationellt vedertagen definition av terrorism, hur utformar man då ett effektivt, multinationellt gensvar på detta globalt spridda fenomen och problem? Statsvetenskapsdocenten och terrorexperten Magnus Ranstorp svarar. Avsnittet innehåller även en genomgång av radikalisering och våldsbejakande extremism.
Ett inhopp i penningpolitik och nationalekonomi. SEB:s chefekonom, tidigare verksam i Riksbanken, redogör för minusränta. Hur fungerar den? Ger den tänkt effekt? Vad är dess eventuella svaghet? Det ges även en förklaring till reporänta, inflation och deflation.
1999 fick David Dunning och Justin Kruger rejäl skjuts i sina omnämningar, eftersom de då släppte en studie som kom att ge namn åt ett fenomen, eller effekt, som de flesta människor lär stöta på, så även inom politisk debatt och kunskapsskattning. Emma Frans är forskare inom epidemiologi vid Karolinska institutet, flerfaldig vinnare av diverse folkbildningsutmärkelser, författare till boken Larmrapporten - att skilja vetenskap från trams och aktiv vetenskapskommunikatör på olika plattformar.
Ett samtal om det man bör veta om Europeiska unionen med forskaren och ställföreträdande direktören på SIEPS, Göran von Sydow. Vad gör de sju huvudinstitutionerna? Hur ser unionens framtid ut? Vad är ett EU i olika hastigheter? Är kritiken om maktförskjutning, kostsamhet och tröghet befogad?
Hur och varför kom den till? Vilka principer bygger den på? Vilka rättigheter ingår i den? Vad har den för styrkor och svagheter? Juristen Tove Hovemyr ger en grundlig redogörelse tillsammans med genomgång av nyckelbegrepp.
Ett avsnitt om forskningsdesign. Amir Sariaslan har en bakgrund som sociolog och beteendegenetiker och arbetar som forskare inom psykiatrisk genetik. Hör honom förklara kausal inferens, confounders och propensity scores på en matig kvart.
Vad är positiv respektive negativ parlamentarism? Varför rotade den sig i det svenska styrelseskicket? Hur går en regeringsbildning till här? Varför gick Sverige från två till en kammare? Hur har denna ism landat ute i Europa?
Tanken bakom en så kallad "nudge" är att göra det lättare att välja rätt. Detta ämne är högaktuellt inom såväl politik som näringsliv och det bubblar på bra i Sverige, enligt Therese Lindahl, forskare på Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm. Avsnitt 28 avhandlar alltså nudging, ett beteende-psykologiskt begrepp som lanserades av forskarna Cass R. Sunstein och Richard H. Thaler.