Info

Aning

Crashcourse i statsvetenskap. Kompakta avsnitt inom praktisk och teoretisk politik med upplägget redogörelse för ämne, kritikdel och avslutande förkovringstips.
RSS Feed
Aning
2021
May
April


2020
December
November
October
February
January


2019
November
October
September
June
May
April
March
February


2018
December
November
October
September
July
June
May
April
March
February


2017
December
November
October
September
June
May
April
March


2016
October
July
June


2015
November
October
September


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 3
Sep 14, 2017

Det tyska förbundsdagsvalet hålls den 24 september 2017. Andreas Bågenholm, doktor i statsvetenskap och lektor vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, går igenom vad som röstas fram och av vem, valsystemets framväxt samt styrkor och svagheter, partilandskapet samt rollskillnaden mellan president och kansler. 

Jun 19, 2017

En tjänstemans uppgift är att att verkställa politiska beslut och med det implementera de principer som ligger till grund för dem. Hur sker det? Jenny Madestam är doktor i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning. Hon svarar på frågan och går igenom teorier knutna till offentlig förvaltning, Lennart Lundkvist, begreppet offentligt etos, samt något kort om New Public Management.

Jun 6, 2017

Vad är platt skatt? Hur skulle ett införande av det se ut i Sverige? Har det prövats i andra länder? Vad är dess fördelar respektive nackdelar? Vilka är vinnare och förlorare i en övergång till platt skatt? Jacob Lundberg svarar. Han är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och chefsekonom på tankesmedjan Timbro. Jacobs inriktning är offentlig ekonomi i allmänhet och skatter och ojämlikhet i synnerhet. Vi berör även finanskriser, ekonomisk effektivitet och rättvisa, samt skatteförändringars beteendepåverkan.

May 25, 2017

Den klassiska höger-vänster-skalan i politiska uppfattningar har länge dominerat samhällsvetenskaplig diskussion och verkstad, men statsvetare har påpekat att den brister i variationsbeskrivning. Höger-vänster-indelningen har dessutom vuxit fram med historiska, samhälleliga skeenden som nu kränger över i omdaningar, varför fler dimensioner införts och skapat ny klassificering, såsom GAL-TAN. Vad står den för? Hur uppkom den? Hur kontrasterar den mot den välkända vänster-högerskalan? Vad har den för styrkor och svagheter? Vilken väljartyp definierar sig enligt spektrats olika steg? Nämnda statsvetare: Ronald Inglehart, Liesbet Hooghe.

May 13, 2017

Från ett historiskt år noll till idag. Den övergripande storetiketten liberalism bryts ner i förgreningar och exemplifieras med sakfrågeskiljelinjer. En genomgång av tongivande namn, grundläggande principer, människosyn och samhällsvision. 

May 3, 2017

Från Aristoteles till Kurt Johannesson - ett avsnitt som innehåller såväl en teoretisk introduktion och genomgång av retorikens historia, från klassisk till modern, som handfasta tips hur man blir en skicklig retoriker, samt vad man ska lyssna efter hos någon som verkar använda sig av övertygelsekonstens verktyg. 

Apr 26, 2017

Ett avsnitt i gränslandet mellan mediepåverkan, politisk kommunikation och social kognition. Hur påverkar långvarig användning av sociala medier människors världsbild? Vad är filterbubblor, selektiv exponering, ekokammare och confirmation bias? Hur bör man värdera nyheter? Medieforskaren Peter Dahlgren svarar.

Apr 19, 2017

90-talets digitala revolution medförde en total genomsyrning av medieteknologi i samhället och därmed en omdaning av rådande maktstrukturer, menar Jan Söderqvist och Alexander Bard, framtidsfilosofer och författare till verken Nätokraterna, Det globala imperiet, Kroppsmaskinerna och Synteism. Söderqvist förklarar teorin bakom nätokratin, digital darwinism, informationsförorening, nya tidens maktvillkor och kunskapsvärdering, siandets uppfyllelse och teoretiskt mothugg från Slavoj Žižek. Nämnda filosofer: Gilles Deleuze, Pierre Lévy, Neil Postman och Marshall McLuhan.

Apr 7, 2017

Argumentationsfelen personangrepp/ad hominem, halmgubbe, cherry picking, auktoritetsargument/appeal to authority, ad populum, cum hoc ergo propter hoc och vanliga logiska felslut förklaras kärnfullt och med exempel.

Mar 29, 2017

Vad är argumentationsanalys? Vad är ett bra argument? Hur byggs en hållbar argumentation? Sara Packalén är doktor i teoretisk filosofi och står för svaren i det här avsnittet som innehåller en teoretisk inkörsport till ämnet, några grundläggande distinktioner (tes, under-/delargument, hållbarhet m.m.) och exempel. Dessutom berörs rationalitet, skillnaden argumentationsanalys-retorik och intuitivt tänkande inom slutledning.

Mar 20, 2017

Vad är religion? Bör den vara en privatsak? Kan ett kollektiv bestående av människor med kontrasterande ideologiska övertygelser samarbeta i samhällsbygget? Teologen Joel Halldorf redogör, utvecklar och problematiserar om religion och politiska kontrakt i detta elfte avsnitt. Han resonerar kring pluralism, sekularisering, religionsfrihet och vägen till demokrati. Dessutom berörs ansvar och skam i religiöst kodade konflikter och rättvisekamper förda av religiöst övertygade människor. Med mera.

Mar 10, 2017

Ett upplysande avsnitt om humanism med författaren, debattören och föreläsaren Christer Sturmark, som också är ordförande för Humanisterna Sverige, en förening vars syfte är att arbeta för ett sekulärt samhälle och kritiskt tänkande. Det pratas således även viss sekularisering och vi tar vägen via namn som Bertrand Russel, Rebecca Goldstein och Steven Pinker.

Oct 25, 2016

Professor Svante Linusson förklarar den matematiska modellen bakom mandatfördelningen i det svenska valsystemet genom att redogöra för uddatalsmetoden och jämkade uddatalsmetoden. Dessutom förklarar han hur det nuvarande valsystemet kompletteras från och med valet 2018.

Jul 1, 2016

Det här avsnittet spårar den politiska maktens uttryck i olika demokratiska modellers institutionsbygge, koaliationsbildningsförfarande och syn på ansvarsutkrävande. Den nederländske statsvetaren Arend Lijphart kategoriserar demokratier i Westminstermodellen, även kallad majoritetsmodellen, och konsensusmodellen, även kallad konsociationell demokrati. Den sistnämnda är att föredra, enligt honom. Varför? Jonas Hinnfors går igenom Lijpharts argument, de olika modellernas kännetecken samt kritik han bemött och delat ut. Det var lite tjall med ljudet vid inspelning och redigering, ber om ursäkt för det, men lyssna såklart ändå, för det här avsnittet är en smakrik kunskapskaramell. 

Jun 28, 2016

Professor emeritus Sven-Eric Liedman redogör övergripande för det marxska tankegodset och de marxistiska idéerna. Vilken människosyn kännetecknar marxismen? Hur menar marxister att samhället bör organiseras? När uppstod teorin? Vad har den mött för kritik? Vilken kritik riktar den till kontrasterande uppfattningar?

Nov 25, 2015

Jouni Reinikainen undervisar i politisk teori på Stockholms universitet och går i det här avsnittet igenom den irländske filosofen och politiske teoretikern Philip Pettits demokratimodell och hans samhällssyn och tankar om negativ och positiv frihet, rättssäkerhet, konstitutionalism, lagar, dominans, medborgarlön m.m.

Nov 12, 2015

Valen är de största återkommande kollektiva eventen som äger rum i samhället. Valforskningsresultat är inte bara en indikator på väljarmobilisering, partipreferenser och opinionsbildning, det är också ett sätt att ta pulsen på demokratin. Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning. Han är verksam vid Göteborgs universitet, är föreståndare för SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) och leder det svenska valforskningsprogrammet. I avsnittet förklarar han hur den svenska valforskningen till och vilka förändringar som har skett i det svenska röstningslandskapet sedan den svenska valforskningen etablerades på 1950-talet. Bland annat. 

Nov 2, 2015

En genomgång av Amerikas förenta staters valsystem. Merrick Tabor, verksam vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, orienterar lyssnaren genom maktinstitutionernas funktioner, befogenheter och valprocesser. 

Oct 20, 2015

Vad avses med begreppen stat, nation, etnicitet och medborgarskap? Vad fyller de för funktion? Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap, expert på nationalism, integrationsfrågor och europeisk politik, krönikor samt förlagschef på tankesmedjan Timbro, förklarar och exemplifierar. I vanlig ordning avslutas avsnittet med rekommenderad förkovran och tips på hur man kan följa Andreas arbete.

Oct 10, 2015

John Björkman, docent vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, ringar in konservatismens innebörd genom en genomgång av dess ursprung och historia, några centralgestalter, principer, människosyn, samhällsvision och kritik den bemött.

Sep 27, 2015

En koncis genomgång av den politiska filosofen John Rawls teori om rättvisa med Göran Duus-Otterström, docent vid Göteborgs universitet.

« Previous 1 2 3